Klimatfondens år 2023: finansieringsbeslut för 53,5 M€ – portföljens utsläppsminskningspotential hela 270 Mt CO2-ekv

År 2023 tog Klimatfonden sex finansieringsbeslut som sammanlagt belöpte sig till 53,5 miljoner euro. Klimatfonden reviderade för första gången utsläppsminskningspotentialen för sina år 2021 beslutade finansieringsobjekt och hela finansieringsportföljens sammanräknade kumulativa utsläppsminskningspotential under en period på 10 år beräknas till hela 270 Mt CO2-ekv.

”Klimatfonden bildades för att utföra en unik uppgift bland statsbolagen och bolagets centrala mål har varit att uppnå mätbara klimatpåverkningar. Under tre års tid har vi tagit finansieringsbeslut för inemot 180 miljoner euro i 24 finländska bolag och så möjliggjort utsläppsminskningar såväl i hemlandet som på internationellt plan”, berättar Klimatfondens tf. verkställande direktör Toni Mikkonen.

Klimatfondens finansieringsbeslut år 2023

  • Cactos Fleet Finland: Investeringar i smart energilagring. Fondinvestering på 5 M€.
  • Filtrabit: Dammavskiljningssystem för industrin. Kapitallån på 4M€.
  • Lamor Recycling: Anläggning för återvinning av plaster i Sköldvik i Borgå. Kapitallån på 6 M€.
  • Utöver dessa tog Klimatfonden tre ännu inte offentliggjorda finansieringsbeslut.

Det gångna året var utmanande med tanke på den operativa finansieringsverksamheten. Den största orsaken till den lägre finansieringsvolymen i jämförelse med tidigare år var det exceptionella läget på finansieringsmarknaden, då tillgången på finansiering allmänt försvårades. Projekt som redan beretts inom Klimatfonden sköts fram som en följd av att kundernas finansieringshelheter dröjde och särskilt det att stora projekt sköts fram påverkade bolagets finansieringsvolym.

Klimatfondens år 2023

  • KPMG:s bedömning av hur Klimatfondens verksamhet inletts publicerades i januari 2023
  • Lagen om statens helägda aktiebolag Klimatfonden Ab (173/2023) trädde i kraft den 20 februari 2023.
  • Statsminister Petteri Orpos regeringsprogram offentliggjordes i juni: Klimatfonden fusioneras tillsammans med tre andra statsbolag och blir en del av den nya Tesi-koncernen.
  • Posten som verkställande direktör innehades fram till den 14 september 2023 av Paula Laine. Från och med den 15 september 2023 har Toni Mikkonen innehaft posten som tf. verkställande direktör.
  • Som ordförande för styrelsen fortsätter Perttu Puro.
  • Antalet anställda på Klimatfonden vid årets utgång: 23
  • Koldioxidavtrycket av Klimatfondens egen verksamhet (scope 3 upstream): 112 t CO2-ekv

Bolagets verksamhet koncentrerade sig på beredning och verkställande av finansieringsbeslut och på beredning av det framtida statliga investeringsbolaget som man i regeringsprogrammet beslutat om. Klimatfondens administrations- och styrsystem finslipades så att man utarbetade dataskydds- och insiderinstruktioner och utöver det uppdaterades också bolagets befintliga instruktioner och praxis till nödvändiga delar. I Klimatfonden utvecklades också riskhanteringen på bolags- och finansieringsportföljnivå samt den projektspecifika effektbedömningen.

”Året 2024 är sannolikt det sista fulla verksamhetsåret för Klimatfonden i sin nuvarande form. Som vår uppgift förutsätter har vi som mål att med de återstående medlen finansiera projekt som ger de största positiva klimat- och miljöpåverkningarna och så påskynda och möjliggöra finländska lösningars tillväxt och internationalisering. Den andra prioriteringen för året är att fokusera på en smidig övergång till den nya Tesi-koncernen”, förklarar ordföranden för Klimatfondens styrelse Perttu Puro.

Klimatfondens ekonomi

  • Årets resultat: 39,6 M€
  • Intäkter från innehav och placeringar: 58 M€
    • Dividendintäkter från Neste Abp: 48,6 M€
    • Ränteintäkter från den operativa investeringsverksamheten: 1,7 M€
    • Ränteintäkter på likvida medel: 7,9 M€
  • Operativa kostnader: 4,9 M€
    • Personalkostnader: 3,1 M€
    • Beredning av finansieringsbeslut: 0,7 M€
    • Övriga operativa kostnader: 1,1 M€
  • Skatteavtryck: 161 M€
  • Balansräkningens värde den 31 december 2023: 406 M€

Klimatfondens ekonomiska läge påverkas väsentligt av att aktierna i Neste Abp i september överfördes tillbaka till ägaren. I och med överföringen erhåller Klimatfonden inte längre några dividendintäkter och bolaget måste betala skatt till ett belopp av cirka 149 miljoner euro på aktiernas kalkylerade överlåtelsevinst. Ägaren beslöt också att ta bort det anslag på 100 miljoner euro som reserverats för kapitalisering av Klimatfonden i årets 2023 andra tilläggsbudget.

Bolagets likvida medel har placerats i kortfristiga tidsbundna depositioner, likvida räntefonder och räntebärande bankkonton. Intäkterna från de likvida medlen var cirka 8 miljoner euro under räkenskapsperioden.

Den höjda risknivån på finansieringsmarknaden har för sin del påverkat Klimatfondens finansieringsobjektens verksamhet och därmed värderingarna av investeringarna. De under räkenskapsperioden bokförda icke realiserade nedskrivningarna är sammanlagt cirka 3,3 miljoner euro.

Ur en ekonomisk synvinkel har bolaget förutsättningar att fortsätta sin investeringsverksamhet innan det nya statliga kapitalplaceringsbolaget inleder sin verksamhet med en finansieringsvolym som är anpassad till de obundna kassatillgångarna.

Material

  • Klimatfondens årsrapport 2023 finner du här (sammandrag på svenska)
  • Materialen från bolagsstämman den 22 mars 2024 finner du här (på finska)
  • Klimatfondens finansieringsobjekt kan du bekanta dig med här

Mer information

Saara Mattero, Communications and Sustainability Director, Klimatfonden, tfn +358 400 114 777, saara.mattero@ilmastorahasto.fi

Klimatfonden Ab är ett statsägt specialuppgiftsbolag vars verksamhet fokuserar på att bekämpa klimatförändringen, påskynda koldioxidsnålheten inom industrin och främja digitaliseringen. Klimatfonden finansierar objekt av betydande storleksklass där bolagets finansieringsandel gör det möjligt att genomföra projektet överhuvudtaget, eller i större skala eller tidigare än med annan finansiering.

Dubbel väsentlighetsanalys genomförd i Klimatfonden
Begäran om utlåtande: lagändringarna som möjliggör en fusion av statens kapitalplacerings- och företagsfinansieringsverksamhet