Kriterier för finansiering genom klimatfonden

Det huvudsakliga målet för det statsägda specialuppgiftsbolag som kompletterar privata och offentliga aktörer är att få till stånd samhälleliga effekter – bekämpa klimatförändringen, påskynda koldioxidsnålhet inom industrin och främja digitaliseringen.

I klimatfondens verksamhet ska särskild uppmärksamhet fästas vid att bolagets finansieringsbeslut styrs av en effektivitetsmodell och kriterier som på ett balanserat sätt täcker de mål som uppställts för bolaget och att effekterna kan verifieras senare. I kriterierna beaktas sådana mätare på kort och lång sikt som är ändamålsenliga med tanke på bekämpningen av klimatförändringen och som i tillämpliga delar utnyttjar internationella standarder.

Nedan beskrivs effektmodellen och kriterierna för finansiering genom klimatfonden. Mot denna modell bedöms varje investeringsinitiativ som ansöker om finansiering genom bolaget.

1. Tröskelvärdena

Tröskelvärdena ska uppfyllas för varje placering.

  • ekonomiskt minst självbärande investeringshelhet
  • klimatfondens andel ska ha ett verifierat mervärde
  • Do no significant harm princip
2. Klimatfondens genomslagskraft

Om tröskelvärdena uppfylls görs den slutliga jämförelsen och valet av objekt utifrån effektmålen. Klimatfondens genomslagskraft bedöms utifrån objektets

  • Potential för utsläppsminskningar
  • Produktivitetspotential
  • Överensstämmelde med EU-taxonomi (ja/nej)
  • Affärspotential, den produktivitetsnytta och det mervärde som finansieringen möjliggör
3. Finansieringsobjektets genomslagskraft

Finansieringsobjektets genomslagskraft i förhållande bedöms till t.ex. via

  • bevarandet av den biologiska mångfalden
  • exportpotentialen
  • social rättvisa
  • kopplingen av EU-finansiering

Tröskelvillkor

Varje finansieringsbeslut ska uppfylla tröskelvillkoren:

  1. Varje investeringsobjekt ska bl.a. i fråga om kompetens och finansiering ha en trovärdig plan för affärsverksamhet som åtminstone är självbärande. Klimatfondens tidsperspektiv för granskning av lönsamheten kan vara längre än normalt.
  2. Det verifierade statliga mervärdet av finansiering genom klimatfonden som en del av finansieringshelheten: investeringen genomförs överhuvudtaget eller sker tidigare, i större utsträckning eller med inriktning på Finland jämfört med hur den genomförs utan en finansieringsandel från klimatfonden.
  3. Överensstämmelse med den så kallade ”do no significant harm”-principen. Om investeringen genomförs får den inte medföra betydande olägenheter för något av de sex miljömålen i EU:s förordning om hållbar finansiering*:
  • begränsning av klimatförändringar
  • anpassning till klimatförändringar
  • hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  • omställning till en cirkulär ekonomi,
  • förebyggande och begränsning av föroreningar samt
  • skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.(*EU 2020/852).

Efter att tröskelvillkoren har uppfyllts sker prioriteringen och jämförelsen av finansieringsmöjligheterna huvudsakligen med stöd av klimatfondens effektkriterier och en specifik granskning av finansieringsobjekt.

Klimatfondens effektkriterier

De allmänna effektkriterierna för klimatfonden bedöms när varje finansieringsbeslut fattas. Innan beslutet fattas skapas dessutom en mekanism för verifiering och uppföljning av de eftersträvade effekterna.

    1. Potentialen för utsläppsminskningar i Finland och ute i världen
    2. Produktivitetspotentialen kan bedömas t.ex. genom ökade nationella FoUI-satsningar, sysselsättningseffekter med högt mervärde eller stärkande av kompetenskapitalet (t.ex. patent).
    3. Syftet med EU:s förordning om hållbar finansiering*, den så kallade EU-taxonomin, är att styra finansieringen så att den stöder klimat- och miljövänligare investeringar genom att fastställa åtgärdsspecifika gränsvärden för hurdana verksamheter som kan klassificeras som hållbara. Eftersom taxonomin tills vidare närmast omfattar de sektorer och åtgärder som ansvarar för de mest betydande växthusgasutsläppen, är det till fördel för finansieringsobjektet att taxonomin överensstämmer med kraven, men det är inte ett nödvändigt villkor.

Det har fastställts tydliga gränsvärden och krav för de åtgärder som ingår i klassificeringen, och klimatfondens team hjälper med att gestalta hur taxonomin kan tillämpas.

*(EU 2020/852).

7.Affärspotential, produktivitetsnytta och mervärde som investeringshelheten möjliggör för andra aktörer som är registrerade i Finland.

Finansieringsobjektets genomslagskraft

Antalsmässigt hänför sig klimatfondens verksamhet till ett begränsat antal mycket betydande finansieringshelheter i euro, som kan representera mycket olika branscher sinsemellan. Innan beslutet fattas ska de eftersträvade indirekta konsekvenserna definieras och en mekanism för verifiering och uppföljning av dem skapas.

Beroende på finansieringsobjektet kan mycket olika saker vara de viktigaste med tanke på såväl genomslagskraften som även risker. En initiativspecifik analys kan beroende på objektet fördjupa bedömningen av bl.a. effekter på biologisk mångfald, exportpotentialen, frågor som gäller social rättvisa eller kopplingen till EU-finansieringen.

Beroende på investeringshelheten kan man i granskningen utnyttja t.ex. kriterierna i miljöministeriets arbetsgrupp för hållbar återhämtning, FN:s mål för hållbar utveckling (SDGs) eller Europeiska investeringsbankens investeringskriterier och lånevillkor.

Meny