Det huvudsakliga målet för det statsägda specialuppgiftsbolag som kompletterar privata och offentliga aktörer är att få till stånd samhälleliga effekter – bekämpa klimatförändringen, påskynda koldioxidsnålhet inom industrin och främja digitaliseringen.
Kriterier för finansiering genom klimatfonden
Det huvudsakliga målet för det statsägda specialuppgiftsbolag som kompletterar privata och offentliga aktörer är att få till stånd samhälleliga effekter – bekämpa klimatförändringen, påskynda koldioxidsnålhet inom industrin och främja digitaliseringen som främjar dem.
I Klimatfondens verksamhet ska särskild uppmärksamhet fästas vid att bolagets finansieringsbeslut styrs av en effektivitetsmodell och kriterier som på ett balanserat sätt täcker de mål som uppställts för bolaget och att effekterna kan verifieras senare. I kriterierna beaktas sådana mätare på kort och lång sikt som är ändamålsenliga med tanke på bekämpningen av klimatförändringen och som i tillämpliga delar utnyttjar internationella standarder.
Nedan beskrivs effektmodellen och kriterierna för finansiering genom klimatfonden. Mot denna modell bedöms varje investeringsinitiativ som ansöker om finansiering genom bolaget.
Tröskelvillkor ska uppfyllas för varje placering. När tröskelvillkor uppfylls görs den slutliga jämförelsen och valet av objekt utifrån effektmålen. Klimatfondens genomslagskraftkriterier bedöms utifrån objektets utsläppsminskningspotential båda produktivitets- och affärspotentialen. Finansieringsobjektets genomslagskraftkriterier i förhållande bedöms till t.ex. via naturresurser och den cirkulära ekonomin, effekter på biologisk mångfald, exportpotentialen, frågor som gäller social rättvisa eller kopplingen till EU-finansieringen.
Tröskelvillkor
- Trovärdig plan för återbetalning av finansieringen
- Med Klimatfondens finansiering förverkligas projektet tidigare, i större utsträckning eller överhuvudtaget
- Förenlighet med “Do no significant harm” -principen
Klimatfondens genomslagskraftkriterier
- Potential för utsläppminskningar
- Produktivitets- och affärspotential
Finansieringsobjektets genomslagskraftkriterier
- Naturresurser och cirkulär ekonomi
- Bevarandet av den biologiska mångfalden
- Exportpotential
- Social rättvisa
- Kopplingen till EU-finansiering
- …och andra lämpliga effekter
Dessutom undersöker utvärderingsprocessen av Klimatfonden projektens överensstämmelse med EU:s förordning om hållbar finansiering.
Tröskelvillkor
Varje finansieringsbeslut ska uppfylla tröskelvillkoren:
- Investeringsobjektet ska i fråga om bland annat kompetens och övrig finansiering ha en trovärdig plan för återbetalningsförmågan gällande Klimatfondens finansiering. Klimatfondens tidsperspektiv för granskning av lönsamheten kan vara längre än normalt.
- Med Klimatfondens finansiering genomförs projektet över huvud taget, tidigare eller i större omfattning än vad som vore fallet utan en finansieringsandel från Klimatfonden.
- Överensstämmelse med den så kallade ”do no significant harm”-principen. Om investeringen genomförs får den inte orsaka betydande skada för något av de sex miljömålen i EU:s förordning om hållbar finansiering*:
- begränsning av klimatförändringar
- anpassning till klimatförändringar
- hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- omställning till en cirkulär ekonomi,
- förebyggande och begränsning av föroreningar samt
- skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.(*EU 2020/852).
Efter att tröskelvillkoren har uppfyllts sker prioriteringen och jämförelsen av finansieringsmöjligheterna huvudsakligen med stöd av Klimatfondens effektkriterier och en specifik granskning av finansieringsobjekt.
Klimatfondens genomslagskraftkriterier
De allmänna genomslagskriterierna för Klimatfonden bedöms när varje finansieringsbeslut fattas. Innan beslutet fattas skapas dessutom en mekanism för verifiering och uppföljning av de eftersträvade effekterna.
Klimatfondens allmänna effektkriterier är:
- Potentialen för utsläppsminskningar i Finland och ute i världen
- Den produktivitets- och affärsverksamhetspotential som investeringshelheten direkt eller indirekt möjliggör för aktörer som är registrerade i Finland. Potentialen kan bedömas genom objektets affärsplan samt till exempel genom ökade nationella FUI-satsningar, sysselsättningseffekter med högt mervärde eller stärkande av kompetenskapitalet (till exempel patent).
Dessutom undersöker utvärderingsprocessen av Klimatfonden projektens överensstämmelse med EU:s förordning om hållbar finansiering*. Syftet med EU-taxonomien är att styra finansieringen så att den stöder klimat- och miljövänligare investeringar genom att fastställa åtgärdsspecifika gränsvärden för hurdana verksamheter som kan klassificeras som hållbara. Eftersom taxonomin tills vidare närmast omfattar de sektorer och vanligaste åtgärder som står för de mest betydande utsläppen av växthusgaser, är förenlighet med taxonomin inget villkor för finansiering ur Klimatfonden, men Klimatfonden följer upp och rapporterar hur stor andel av dess finansiering som är förenlig med taxonomin.
Finansieringsobjektets genomslagskraftkriterier
Antalsmässigt hänför sig klimatfondens verksamhet till ett begränsat antal mycket betydande finansieringshelheter i euro, som kan representera mycket olika branscher sinsemellan. Att fatta ansvarsfulla investeringsbeslut kräver därför en mycket noggrann projektspecifik analys och utvärdering.
Beroende på finansieringsobjektet kan mycket olika saker vara de viktigaste med tanke på såväl genomslagskraften som även risker. En initiativspecifik analys kan beroende på objektet fördjupa bedömningen av bl.a. naturresurser och den cirkulära ekonomin, effekter på biologisk mångfald, exportpotentialen, frågor som gäller social rättvisa eller kopplingen till EU-finansieringen.