Kriterier för finansiering genom klimatfonden

Det huvudsakliga målet för det statsägda specialuppgiftsbolag som kompletterar privata och offentliga aktörer är att få till stånd samhälleliga effekter – bekämpa klimatförändringen, påskynda koldioxidsnålhet inom industrin och främja digitaliseringen.

I Klimatfondens verksamhet ska särskild uppmärksamhet fästas vid att bolagets finansieringsbeslut styrs av en effektivitetsmodell och kriterier som på ett balanserat sätt täcker de mål som uppställts för bolaget och att effekterna kan verifieras senare. I kriterierna beaktas sådana mätare på kort och lång sikt som är ändamålsenliga med tanke på bekämpningen av klimatförändringen och som i tillämpliga delar utnyttjar internationella standarder.

Nedan beskrivs effektmodellen och kriterierna för finansiering genom klimatfonden. Mot denna modell bedöms varje investeringsinitiativ som ansöker om finansiering genom bolaget.

Tröskelvillkor ska uppfyllas för varje placering. Om tröskelvillkor uppfylls görs den slutliga jämförelsen och valet av objekt utifrån effektmålen. Klimatfondens genomslagskraftkriterier bedöms utifrån objektets utsläppsminskningspotential och produktivitets- och affärspotentialen. Finansieringsobjektets genomslagskraftkriterier i förhållande bedöms till t.ex. via naturresurser och den cirkulära ekonomin, effekter på biologisk mångfald, exportpotentialen, frågor som gäller social rättvisa eller kopplingen till EU-finansieringen.

Tröskelvillkor

Varje finansieringsbeslut ska uppfylla tröskelvillkoren:

  1. Varje investeringsobjekt ska bl.a. i fråga om kompetens och finansiering ha en trovärdig plan för återbetalning av investeringen. Klimatfondens tidsperspektiv för återbetalning av finansieringen kan vara längre än normalt.
  2. Med finansieringen av Klimatfonden, genomförs investeringen överhuvudtaget, sker tidigare eller i större utsträckning eller med inriktning på Finland jämfört med hur den genomförs utan en finansieringsandel från klimatfonden.
  3. Överensstämmelse med den så kallade ”do no significant harm”-principen. Om investeringen genomförs får den inte medföra betydande olägenheter för något av de sex miljömålen i EU:s förordning om hållbar finansiering*:
  • begränsning av klimatförändringar
  • anpassning till klimatförändringar
  • hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  • omställning till en cirkulär ekonomi,
  • förebyggande och begränsning av föroreningar samt
  • skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.(*EU 2020/852).

Efter att tröskelvillkoren har uppfyllts sker prioriteringen och jämförelsen av finansieringsmöjligheterna huvudsakligen med stöd av Klimatfondens effektkriterier och en specifik granskning av finansieringsobjekt.

Klimatfondens genomslagskraftkriterier

De allmänna genomslagskriterierna för Klimatfonden bedöms när varje finansieringsbeslut fattas. Innan beslutet fattas skapas dessutom en mekanism för verifiering och uppföljning av de eftersträvade effekterna.

    1. Potentialen för utsläppsminskningar i Finland och ute i världen
    2. Produktivitets- och affärspotentialen som investeringshelheten möjliggör för aktörer som är registrerade i Finland. Detta kan bedömas t.ex. genom ökade nationella FoUI-satsningar, sysselsättningseffekter med högt mervärde eller stärkande av kompetenskapitalet (t.ex. patent).

Dessutom undersöker utvärderingsprocessen av Klimatfonden projektens överensstämmelse med EU:s förordning om hållbar finansiering*. Syftet med EU-taxonomien är att styra finansieringen så att den stöder klimat- och miljövänligare investeringar genom att fastställa åtgärdsspecifika gränsvärden för hurdana verksamheter som kan klassificeras som hållbara. *(EU 2020/852).

Finansieringsobjektets genomslagskraftkriterier

Antalsmässigt hänför sig klimatfondens verksamhet till ett begränsat antal mycket betydande finansieringshelheter i euro, som kan representera mycket olika branscher sinsemellan. Att fatta ansvarsfulla investeringsbeslut kräver därför en mycket noggrann projektspecifik analys och utvärdering.

Beroende på finansieringsobjektet kan mycket olika saker vara de viktigaste med tanke på såväl genomslagskraften som även risker. En initiativspecifik analys kan beroende på objektet fördjupa bedömningen av bl.a. naturresurser och den cirkulära ekonomin, effekter på biologisk mångfald, exportpotentialen, frågor som gäller social rättvisa eller kopplingen till EU-finansieringen.

Beroende på investeringshelheten kan man i granskningen utnyttja t.ex. kriterierna i miljöministeriets arbetsgrupp för hållbar återhämtning, FN:s mål för hållbar utveckling (SDGs) eller Europeiska investeringsbankens investeringskriterier och lånevillkor.

Meny