Med hjälp av cirkulär ekonomi kan man skona naturresurser genom att förlänga råvarors och materials kretslopp innan de blir avfall. I Finland är förbrukningen av naturresurser ännu globalt sett på en hög nivå, men åtgärder som gynnar en cirkulär ekonomi ger oss en potential att bryta ökningen av förbrukningen av naturresurser.
Människans aktiviteter har överskridit jordklotets bärförmåga
Till en hållbar utveckling hänför sig starkt tanken om vår planets gränser, som beskriver vilka kritiska faktorer som påverkar jordklotets tillstånd. Modellen om planetära gränser fastställer säkra gränsvärden för nio olika miljöfaktorer, inom vilka människans aktiviteter borde hålla sig. Den beskriver också hur den globala förbrukningen och produktionen äventyrar naturens och människans välmående, eftersom en överskridning av gränserna leder till oåterkalleliga förändringar i ekosystemet och ekosystemtjänsterna.
År 2023 har forskare för första gången presenterat sin beräkning för samtliga nio delområden1 av den planetära gränsen: klimatförändringen, havsförsurningen, ozonskiktets uttunning i stratosfären, påverkan på biogeokemiska flöden (kvävets och fosforns kretslopp), färskvattenförbrukningen, förändrad markanvändning, minskad biologisk mångfald, ökad koncentration av aerosoler (mikropartiklar) i atmosfären och kemisk kontamination. Enligt beräkningen har sex av nio riskgränser överskridits. De planetära gränserna är starkt beroende av varandra, vilket innebär att åtgärder krävs inom alla delområden.
För att människans aktiviteter ska hålla sig inom de säkra gränsvärdena, borde förbrukningen av material enligt den i januari publicerade rapporten Circularity Gap Report minskas med en tredjedel från den nuvarande nivån. Genom att dra nytta av en global cirkulär ekonomi vore detta enligt experterna möjligt att uppnå utan att pruta på mänsklighetens behov2.
Världen förlitar sig ändå ännu drygt 90 procentigt2 på nya jungfruliga material medan den globala graden för den cirkulära ekonomin är endast 7 procent. Över 90 procent av materialen blir med andra ord till sist antingen avfall eller så försvinner de eller förblir oförbrukade i flera års tid bundna i långvariga reserver såsom byggnader eller maskiner. Lösningar som hänför sig till en ren omställning, såsom byggandet av infrastruktur för förnybar energi, kommer att kräva en enorm mängd mineraler och material, något som i framtiden starkt ökar efterfrågan på och förbrukningen av material.
Med cirkulär ekonomi kan vi påverka förbrukningen av inhemska naturresurser
Med cirkulär ekonomi eftersträvas ett slutet kretslopp, där resurserna så länge som möjligt förblir i användning i det ekonomiska systemet. Syftet med en cirkulär ekonomi är att skona naturresurser genom att återanvända, reparera och använda produkter en längre tid och att överhuvudtaget minska förbrukningen av material. Det innebär en övergång från en lineär från vaggan till graven ekonomi till en sluten cirkulär ekonomi, där naturresurser skonas och mindre mängder avfall och utsläpp uppkommer. Den cirkulära ekonomin har potential att bli en betydande resurs i främjandet av hållbarhetstänkandet under de kommande årtiondena.
I Finland ligger förbrukningen av råvaror per person globalt sett på en mycket hög nivå. Finlands miljöcentral har nyligen utarbetat en nationell beräkning gällande den cirkulära ekonomin3, i vilken man för första gången beräknar olika aktörers möjlighet att genomföra en bred övergång till cirkulär ekonomi och vilka inverkningar det kunde ha på nationalekonomin och miljön. Enligt de preliminära resultaten har den cirkulära ekonomin goda möjligheter att bryta den inhemska ökningen i förbrukningen av naturresurser. I scenarioarbetet påvisas också att åtgärderna som en omställning till cirkulär ekonomi medför också främjar ett uppnående av Finlands miljömål dvs. en minskning av utsläppen och ökning av sänkorna, och också stärker ekonomin i och med att resurseffektiviteten och konkurrenskraften förbättras. Den cirkulära ekonomin ger således ett viktigt mervärde i strävan mot koldioxidsnålhet samtidigt som den främjar den ekonomiska tillväxten. Finlands utmaningar i arbetet med att höja graden cirkulär ekonomi är en resursintensiv ekonomistruktur och ett blygsamt utnyttjande av materialen i avfallsflödena.
Klimatfondens finansiering påskyndar åtgärderna för omställning till cirkulär ekonomi inom industrin
Ett hållbarare utnyttjande av naturresurserna kräver utöver ambition och nya verksamhetskoncept också nya teknologiska lösningar. Klimatfonden har finansierat flera företag som svarat på utmaningen med cirkulär ekonomi och som har som mål att minska förbrukningen av nya, jungfruliga material och öka resurseffektiviteten i enlighet med tanken om en cirkulär ekonomi. Utöver att de främjar en cirkulär ekonomi har finansieringsobjekten ofta också en roll som påskyndare av utsläppsminskningar.
Magsort koncentrerar sig på biflöden från stålindustrin
- Magsort är ett år 2014 bildat finländskt tillväxtföretag inom cirkulär ekonomi, som koncentrerar sig på återvinning av slaggen som uppkommer vid tillverkning av stål.
- Med lösningen främjas resurseffektiviteten inom stålindustrin, då metallerna som tagits tillvara ur slaggen återanvänds i produktionsprocessen. Via den cirkulära ekonomin eftersträvar Magsort under en period på tio år en utsläppsminskning på rentav cirka 7,5 Mt CO2-ekv.
- Klimatfonden har beviljat bolaget ett kapitallån på 4,5 miljoner euro. Finansieringen inriktas på en stärkning av driftskapitalet dvs. finansiering av investeringar i nya maskiner.
Resand återvinner sand från metallindustrin
- Resand är ett år 2013 bildat teknologiföretag som koncentrerar sig på återvinning av sandmaterial. Bolaget erbjuder metallgjuterier lösningar för rening av sand, med hjälp av vilka gjutsanden kan behandlas för återanvändning.
- I metallgjuterier uppkommer en hel del avfallssand som ofta hamnar på deponi eftersom den är svår att återanvända. Med hjälp av Resands regenereringsteknologi kan cirka 95 % av sanden regenereras tillbaka till processen. Bolagets utsläppsminskningspotential under en period på tio år tack vare ersättandet av jungfrulig sand har beräknats till cirka 1Mt CO2-ekv.
- Kapitallånet på 8 miljoner euro som Klimatfonden beviljat inriktar sig på ett påskyndande av ibruktagandet av utrustning för regenerering av gjuterisand och internationalisering av verksamheten.
Lamor Recycling främjar cirkulär ekonomi i fråga om plaster
- Lamor Recycling är ett projektföretag som bildades år 2022 för att svara på utmaningen med plastavfall. Bolaget uppför en kemisk återvinningsanläggning i Sköldvik i Borgå för kondensering av pyrolysolja ur svåråtervunnet plastavfall. Pyrolysoljan kan användas som råvara i nya plastprodukter som ersättare av fossil råolja.
- Bolagets lösning påverkar det globala plastavfallsproblemet genom att utnyttja råvarorna i plastavfall i nya produkter. Genom att ersätta jungfruliga råvaror erhålls också utsläppsminskningar och anläggningens utsläppsminskningspotential under en period på tio år har beräknats till cirka 0,2 Mt CO2-ekv.
- Klimatfonden har finansierat uppförandet av bolagets återvinningsanläggning på 10 kiloton med att kapitallån på 6 miljoner euro.
Wastewise möjliggör återvinning av svåråtervunna plaster
- Wastewise Group är i och med en företagsfusion ett år 2022 uppstått företag som tagit fram egen teknologi för kemisk återvinning av plast och gummi. Teknologin möjliggör återvinning av svåråtervunna plaster. Med pyrolysoljan som uppkommer som ett resultat av processen kan man ersätta råolja vid produktion av plast och andra kemikalier.
- Återvinning av sådant plastavfall som tidigare hamnat till förbränning som ny råvara minskar efterfrågan på jungfrulig råolja och hindrar uppkomsten av sådana miljöproblem som plastavfall ger upphov till. Bolagets utsläppsminskningspotential under en period på tio år har beräknats till 0,4 Mt CO2-ekv.
- Med Klimatfondens kapitallån på 4,2 miljoner euro påskyndas bolagets program för expandering av återvinningen av plast.
1Planetary boundaries – Stockholm Resilience Centre
2CGR 2023 (circularity-gap.world)
3Kiertotaloudella on mahdollisuus taittaa luonnonvarojen käytön kasvu ja edistää ilmastotavoitteiden saavuttamista taloutta heikentämättä | Suomen ympäristökeskus