Utsläppsminskningarna inom den byggda miljön spelar en väsentlig roll i bekämpningen av klimatförändringen. Byggnader orsakar utsläpp såväl under byggnadsstadiet som via sin energiförbrukning i det stadium då byggnaderna används. I byggnadernas energieffektivitet har uppnåtts positiva framsteg och investeringarna som hänför sig till energieffektiviteten har märkbart ökat. Härefter krävs framsteg och uppmärksamhet i fråga om de koldioxidsnåla byggnadsmaterialens roll inom den framtida byggnadssektorn. Digitala lösningar kan också möjliggöra utsläppsminskningar under byggnadens hela livscykel.
Den byggda miljöns utsläpp följer inte den bana som uppställts som mål
Då man talar om lösningar som gäller klimatförändringen kan byggnadernas roll inte negligeras, eftersom de motsvarar en andel på cirka 37 procent1 av de globala utsläppen då utsläppen under såväl byggandet som byggnadernas livslängd medräknas. Nivån på ambitionerna i fråga om de uppställda målen för byggnadernas koldioxidneutralitet har höjts under de senaste åren, men samtidigt har byggnadernas förbrukning av energi ökat i och med övergången till hybridarbete och allt fler utvecklade ekonomier har ökat förbrukningen av fossila bränslen i byggnaderna och därför har utsläppen från användningen av byggnaderna ökat rekordartat. Andra externa faktorer som påverkar ekonomin, såsom energikrisen, fluktuationen i priset på energin, höjda levnadskostnader och räntehöjningens inverkan på investeringarna i koldioxidsnålt byggande medför risker med tanke på uppnåendet av de uppställda målen för utsläppsminskningen inom den byggda miljön.
Under klimatmötet COP28 i Dubai presenterades en färsk lägesbild av klimatåtgärderna1 inom den byggda miljön. Klyftan mellan åtgärderna inom sektorn för byggnader och byggande och de uppställda klimatmålen blir allt större och med sin nuvarande utvecklingsbana kommer sektorn inte att uppnå de mål som man uppställt för minskandet av koldioxidutsläppen fram till året 2050. Utsläppen inom sektorn har inte minskat från nivån år 2015 och är för närvarande 40 procent högre än den nivå som uppställts som mål för utsläppsminskningen. Som positivt anses däremot att en betydande ökning kan skönjas i investeringarna i byggnaders energieffektivitet. Trots en god utveckling i ökningen befinner sig åtgärderna i fråga om energieffektiviteten ännu inte på en tillräcklig nivå för att ligga i linje med de uppställda målen.
Koldioxidavtrycket från byggande och byggnadsmaterial bör beaktas
För att de minskningar i koldioxidutsläppen som uppnåtts med energieffektiviteten inte ska upphävas kräver en minskning av koldioxidavtrycket från byggnader även andra omedelbara åtgärder. Utöver utsläppen från det stadium då byggnaderna används spelar byggandet och särskilt byggnadsmaterialen en betydande roll i de utsläpp som sektorn orsakar och byggnadsmaterialen relativa andel kommer att öka ytterligare i och med att energieffektiviteten stiger. Produktionen av material som används vid byggande, såsom betong, stål och cement, utgör redan en betydande utsläppskälla på global nivå. OECD bedömer att förbrukningen av råvaror rentav fördubblas fram till år 2060 och att den största bidragande faktorn är ökningen av förbrukningen av mineralresurser, byggnadsmaterial och metaller inberäknade, särskilt i utvecklingsländerna2. Som en följd av byggande, renovering och rivning uppkommer också en ansenlig mängd avfall, av vilket 35 procent beräknas hamna på deponier, även om det kunde återvinnas och utnyttjas på nytt. Att den byggda miljön lyckas uppnå de mål som uppställts för utsläppsminskningen förutsätter således ett övergripande livscykeltänkande inom byggandet allt från koldioxidavtrycket från byggnadsmaterial till hanteringen och återvinningen av avfall.
Koldioxidavtrycket från byggandet kan påverkas så att man främjar materialeffektiviteten och tar i bruk koldioxidsnåla och biobaserade lösningar och främjar traditionella metoder att producera byggnadsmaterial. Genom att överlag satsa på hållbarheten hos byggnadsinfrastrukturen och förlänga byggnadernas livscykel, kan man undvika onödigt nytt byggande. Experter understryker den potential som verkställandet av materialeffektivitetstrategierna har med tanke på byggnadsbeståndet. Enbart i G7-länderna kunde en tillämpning av materialeffektivitetsstrategierna, användningen av återvunna material inbegripen, minska över 80 procent av de utsläpp av växthusgaser som uppkommer under bostadsbyggnadsmaterialen livscykel fram till år 20502. Tillgången på återvunna material motsvarar ändå inte ännu efterfrågan på sådana, särskilt för kolhaltiga metallers, såsom stålets, del, och därför måste också satsas på andra åtgärder som ökar ett koldioxidsnålt byggande.
Koldioxidsnåla byggnadsmaterial beräknas få en ökande marknadspotential
Enligt en enkät som Ramboll gjort är Finland inom fastighetssektorn ett av föregångsländerna i eftersträvandet av koldioxidneutralitet i fråga om byggnader3. Finland är också en av föregångarna i utvecklandet av regleringen i fråga om koldioxidsnålt byggande, eftersom Finlands färdplan i fråga om ett koldioxidsnålt byggande har en ambitiösare styrning som mål än vad EU för närvarande förutsätter. De inhemska aktörerna inom sektorn är medvetna om att marknaden utvecklas i riktning mot ett koldioxidsnålt byggande och bedömer att utvecklingen på kort sikt medför en marknadspotential för produktionen av koldioxidsnåla byggnadsmaterial.
Betong är det mest använda byggnadsmaterialet i Finland och användningen av betong kan inte i alla lägen ersättas med användning av andra material. Betongens utsläppskonsekvenser uppkommer huvudsakligen av en kolintensiv cementproduktion och för att minska utsläppen har man börjat ta fram blandkomponenter som delvis eller helt ersätter cementen. Den inhemska produktionen täcker tre fjärdedelar av förbrukningen av cement och spelar en väsentlig roll i minskningen av utsläppen från byggandet. Utvecklingen i utsläppen från cementindustrin kan påverkas även så att man elektrifierar produktionen eller utnyttjar CCUS-teknologier dvs. tillvaratar och lagrar eller utnyttjar koldioxid. Teknologierna befinner sig ändå ännu i utvecklingsstadiet och ett ibruktagande på bred front sker sannolikt först på längre sikt.
Stålet står vid sidan om cementen i täten bland de utsläppsintensivaste byggnadsmaterialen. I Finland försöker stålaktörerna uppnå utsläppsminskningar genom att höja energieffektiviteten, genom att öka andelen återvunnet stål i produktionen och genom att ty sig till vätereducering. Stålet är helt återvinnbart och återvinningsgraden är även globalt god tack vare stålets höga värde. Utbudet på återvunnet stål räcker ändå inte till för att uppfylla byggnadsindustrins ökande efterfrågan på material, utan det krävs också andra alternativa lösningar. Vätereducerat stål förekommer inte heller ännu på den kommersiella marknaden.
Bland de utsläppssnåla byggnadsmaterialen har träprodukterna ökat sin popularitet på senare år. Miljöministeriets beräknar att 45 procent av det offentliga nybyggandet är byggen i trä fram till år 20254. Träbyggnader tjänar som koldioxidlager under byggnadernas hela livscykel och i egenskap av långvariga metoder att utnyttja träet som material goda sätt att utnyttja trä om bara målet på hållbara avverkningsnivåer och förändringar i kolsänkorna beaktas. Trä används också i träbaserade isoleringsmaterial som har väckt ett ökat intresse inom ny- och renoveringsbyggandet.
Digitala lösningar som möjliggörare av ett koldioxidsnålt byggande
Hanterandet och utnyttjandet av information förbättras på bred front i Finland som en del av påskyndandet av digitaliseringen5. Målet är att effektivt utnyttja möjligheterna som digitaliseringen erbjuder inom hela samhället. Enligt den digitala visionen av den byggda miljön år 2023 har Finland år 2030 världens bästa livsmiljö som bygger på information, skapar välmående och är hållbar. Digitaliseringen ger oss tillgång till ny information som indirekt kan främja till exempel utsläppsminskningar eller ha andra positiva inverkningar. Inom byggnadssektorn alstrar material- och produktinformationen värdefull information under byggnadens hela livscykel.
Ett energieffektivt och utsläppsnålt byggande har sin början redan i projekteringsstadiet vilket gör det möjligt att påverka utsläppen till exempel genom att välja koldioxidsnål betong eller cement, utnyttja trämaterial, välja återvunnet eller återanvändbart stål och optimera mängden konstruktioner. Digitala lösningar erbjuder verktyg att bedöma såväl materialens utsläpp som miljökonsekvenserna som hänför sig till användningen av de arbetsmaskiner som används vid byggandet och förbrukningen av andra resurser, såsom förbrukningen av bränslen, förbrukningen av vatten, hanteringen av avfall eller förbrukningen av naturresurser. Digitala lösningar främjar så utnyttjandet av information som stöd för beslutfattandet.
Klimatfondens portfoliobolag deltar i främjandet av ett koldioxidsnålt byggande
En minskning av utsläppen från byggandet kräver flera åtgärder, såsom en höjning av energieffektiviteten och förbrukning av utsläppsnåla byggnadsmaterial och beaktande av principerna om en cirkulär ekonomi och materialeffektivitet. I Klimatfondens portfolio påverkas utsläppsminskningarna inom byggnadssektorn med hjälp av materialeffektivitet och digitala lösningar. Lösningarna påskyndar utsläppsminskningarna inom sektorn och stöder tanken om en cirkulär ekonomi och minskar bland annat uppkomsten av material som hamnar som avfall.
Betolar möjliggör ett utnyttjande av biflöden från industrin vid tillverkning av betong
- Betolar är ett år 2016 grundat finländskt materialteknologiföretag som befinner sig i tillväxtfasen. Bolaget har tagit fram bindemedelslösningen Geoprime som kan utnyttjas vid tillverkning av betong för att ersätta utsläppsintensiva jungfruliga råvaror med biflöden från industrin. Lösningens digitala plattform möjliggör en identifiering potentiella biflöden som kan tjäna som bindemedel och framtagning av recept.
- Med bindemedelslösningen som utnyttjar biflöden kan man minska koldioxidutsläppen från råvarorna i betong med hela 80 procent i jämförelse med traditionella betongprodukter. Det möjliggör betydande utsläppsminskningar och bolaget eftersträvar en utsläppsminskning på hela 150 Mt CO2-ekv fram till år 2030.
- Klimatfonden har beviljat bolaget ett kapitallån på 7 miljoner euro för utveckling av Betolars digitala plattform och de tjänster som bygger på den. Den digitala plattformen möjliggör ett effektivare utnyttjande av biflödena som tjänar som råvara i cement.
Infrakit effektiverar utsläppsminskningarna från infrabyggandet via en digital programvara
- Infrakit är ett år 2010 bildat företag som erbjuder molnbaserad informationshanteringsservice till infrabyggplatser. Infrakits lösning har redan utnyttjats i mer än 3000 projekt och den erbjuder verktyg för prövning av koldioxidavtrycket, uppföljning av realiserade utsläpp och optimering av utsläppen under realiseringen.
- Infrakits programvara möjliggör indirekta utsläppsminskningar för Infrakits kunder genom att erbjuda verktyg för informationshantering med vilka till exempel förbrukningen av det bränsle som arbetsmaskiner på byggplatser använder kan minskas, Om affärsverksamhetsplanen lyckas beräknas storleksklassen på utsläppsminskningarna till cirka 3 Mt CO2-ekv inom en period på tio år.
- Klimatfonden har beviljat bolaget ett kapitallån på högst 6 miljoner euro för framtagning av funktioner som möjliggör utsläppsminskningar och för påskyndande av ibruktagandet av programvaran på internationell nivå.
Läs mer om Klimatfondens finansieringsobjekt: Portfolio – Klimatfonden
2UN 2022 Global Status Report for Buildings and Construction – Statusrapporten för år 2023 kommer att publiceras i mars 2024.
3Gaia Consulting (2022): Vähähiilinen rakennettu ympäristö – katsaus toimialan nykytilanteeseen
4 Wood in public construction – Ministry of the Environment (ym.fi)
5 Digital built environment – Ministry of the Environment (ym.fi)